Destilleriet firar 200 år i år och följaktligen grundades det
1825 av ”Long John” McDonald. Familjen härstammar från Högländerna och fadern flyttade
1805 från Torgulbin ner till Fort Williams. Där han blev torpare hos Hertigen av Gordon. Vid
den här perioden pågick den blodiga ”Highland Clearence” då torpare fördrevs från sina torp
för att ge plats för fåravel. Hertigen av Gordon var inte en som deltog i den här utrensningen
utan i stället uppmuntrade sina torpare att legalisera whiskyproduktionen. Han ägde mark
även uppe vid Glenlivet där han fick George Smith att ta ut licens för destilleriet Glenlivet
och detta kanske inspirerade Long John att starta destilleriet Ben Nevis. Long John gjorde
skäl för sitt namn. Han var nämligen 1,93 m lång vilket var ovanligt vid den här tidpunkten.
Long John var en duktig affärsman och arbetade upp ett gott rykte för sin whisky. Ett så pass
gott rykte att blendwhiskyn Long John senare skapades och fortfarande i dag säljer bra.
Destilleriet har haft en krokig väg och ägdes i mitten på 1900-talet av en excentrisk
kanadensare, Joseph Hobbs, som gjort sig en förmögenhet på att smuggla whisky under
förbudstiden. Han införde flera konstiga metoder för att framställa whisky och destilleriets
rykte dalade. Det låg i malpåse fram och till mellan 1979 och 1990. Japanska Nikka köpte
destilleriet 1989 och renoverade det samtidigt som man också byggde ett besökscenter. Sedan
1990 har destilleriet varit i produktion och producerar i dag en mycket bra whisky där
råspriten har en lite tyngre och tydlig smakprofil.
